Strax innan jul var jag på en utflykt med mina små ettor till skogen där vi träffade Vättefar och Gårdstomtemor. Så mysigt! Vi fick lyssna till trevliga berättelser runt elden om bland annat hur räven Roffe, som var Vättefars bästa vän, fick sätta livet till när han var alltför intresserad av den listige jägarens korv. Roffe var nu istället en varm mössa åt Vättefar och de umgicks fortfarande varje dag, fast på ett annat sätt och vis kan man säga.

Barnen och jag fick också lära oss hitta djurspår genom att använda alla våra sinnen. Härligt! Vi fick också veta att getingen är skogens farligaste djur. Det ni! Inte ormen alltså???? Hur kan det komma sig?

Slutligen klädde vi också den fagraste granen åt skogens alla djur för att de skulle få en riktigt trevlig jul med go´saker som de gillar ex korv, äpplen, bröd osv.

På nyår far vi till stugan för att göra nyårshelgen bra för både oss och vår skotträdda lilla hund. Det är inte bara kl 24.00 som det exploderar och tjuter, utan flera timmar före och flera timmar efter känns det som att man var mitt i en krigszon.

Roligt, förstår jag absolut, för barn och ungdomar men rysligt läskigt för en hund som inte vet vad det handlar om. Hon blir helt okontaktbar, hjärtat slår enormt, ögonen bara stirrar, hon gömmer sig under allt hon kan och flåsar så tungan hänger långt utanför munnen. Man kan inte ens muta henne med godis och då är det illa...

Jag hoppas att ingen rädd hund, eller annat skrämt djur, ska behöva sitta ensam och uppleva denna rädsla själv under nyårshelgen!!!!

Jag hoppas dock ni alla får ett gott slut på detta år och att nästa år blir lika bra eller ännu bättre år för er alla! Speciellt för några som jag vet har haft ett tufft år 2011.

Gott slut och gott nytt år, 2012!

Lena

ps. Hoppas också att djurens jul ska bli ett djurens nyår utan skrämmande raketer och smällare. Ta det lugnt!