Suddigt som bara den..... Men så är det i rejält efterskott vi firar Niklas födelsedag idag. Det känns både lite luddigt och suddigt att ta fram ljusstaken som morfar gjorde i doppresent och som skulle stå på bordet varje år den 25 augusti. Så är det med Oslobor! De är borta när det gäller  

Vilket silverarbete måste jag också säga.  Ett oerhört tålamod hade min far. Det är nog därifrån Niklas ärvt sin förmåga att vara perfektionist, vilket passar utmärkt för en designer.  Som vanligt hoppade dessa gener över en generation. Min. Suck!

Båten är nu uppdragen och vänd för vintern, alla trädgårdsmöbler i stugan står inomhus och vi har kanske druckit den sista koppen kaffe på bryggan för i år. Kanske! 

Mira var den som uppskattade fikat allra mest, som vanligt....

Födelsedagsfika hela dagen! 

Mamma Lena