En av mina favoritplatser är Slåttdalsskrevan och Skulebergets nationalpark i Höga kusten. Återvänder dit då och då för att vandra i vacker natur och få njuta av en vidunderlig utsikt.

Ibland har man lyckan att kunna ta sig fram på tillrättalagda spångar, stanna med fina ungdomar och njuta av små vattenfall.

Mannen i mitt liv fixade en käpp åt mig för att jag något säkrare skulle ta mig fram i naturen. Har fortfarande besvär efter höstens vurpa som resulterade i att bakre lårmuskeln brast till 90%. Har nu lyckats få tillbaka ca 60% men känner mig osäker i ojämn och hal natur.

Lite ostadigt väder men upp kom vi, även den sista biten där det gäller att hålla tungan rätt i munnen.

Väl uppe på berget brukar jag vanligtvis bli stum av den vackra utsikten ut över havet.

Denna gång tystnade jag nog mest för att snabbt stoppa in matsäcken i munnen då himlen öppnade sig precis när vi kom upp och skulle fika.

Någon storslagen utsikt kunde vi inte bjuda Peter på, som var med för första gången hit upp. Det var mest dimma men ljuvligt ändå.

Regnet upphörde och bi fortsatte.

Vi valde den längre vägen hem och tog oss ner i skrevan med fötter som letade fast och säkert fäste.

En lång vandring ner och sträckan blev drygt en mil. Jag ser ut som Gandalf med hatt och käpp. Ha ha!

Vilken tur vi har som fått vandra med tre fina ungdomar, prata lite, stanna för små pauser, fundera och hinna tänka på saker som annars lätt bara fladdrar förbi.

5 timmars kvalitetstid!
Lena

 

skogsnuvan

28 juli 2015 22:21

Ser verkligen ut att vara en riktigt spännande plats som man nog skulle besöka någon gång

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Lena

30 juli 2015 01:54

Kan jag verkligen rekommendera!

 

Cornelia

29 juli 2015 21:55

Ser helt underbart ut, trots vädret!

Och Mannen i ditt liv... hans knä verkar funka utmärkt nuförtiden? Så bra!

http://raggsockababbel.blogspot.se

Lena

30 juli 2015 01:53

Jajemen!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Frukost i det fria som var tänkt till Prästtjärn men då vägen är avstängd styrde vi kosan upp mot flygfältet. Vid Värptjärn hittade vi denna brygga som vi lånade för vårt frukostbord. Så mysigt att Niklas, Niklas och Olivia hängde med trots t...

Jag tror det kommer att bli en rolig och fröjdefull jul i år igen. Med hjälp av vårt lilla busfrö Siri kommer det inte bli en enda lugn minut. Den busigaste av busiga! 12 veckor söt dvärgschnauzervalp som bara vill busa! Skor och st...

Länge sen. En evighet känns det som. Värst är att vi saknar vår lilla Mira så mycket! Vår lilla prinsessa av Kovland och chef för nedre Norrland. Den 13 juni lämnade hon oss för att bli den finaste prinsessan i hundhimlen. Vi är så...

Vad är väl Lilla hönshuset utan höns? Fantastiskt rolig tid tyckte både Mira och vi andra i familjen med vår lilla hönsflock i trädgården. Men allt har sin tid och plötsligt kände vi att vår tid och ork inte riktigt räckte till. Så höns...

Eva har opererats idag. Fått en ny hjärtklaff. Eva är Niklas flickvän. Hon är så liten och späd men ändå så rejält modig och stort tapper! Har inte kunnat tänka på annat än henne idag. Vilken modig tjej! Svärmor Lena ...