Träffade en god vän igår och vi pratade om både ditten och datten över en kopp fika. Så trevligt! Tiden bara flög iväg....

Vi pratade bland annat om vad det ibland kan vara lätt att flaxa till och börja jämföra sig med andra. Vilket elände detta är! Varför i hela friden ska man göra det? Det leder så lätt till att man tar på sig stora "offerdräkten" och hamnar i en roll där man långsamt cirklar allt längre ner. Eller kanske man istället tar ut svängarna för mycket och hamnar i det blå....

Det är så lätt att jämföra sig med de som har något som synes bättre eller som är så mycket bättre på något och som man också gärna vill vara proffsig på. En liten del av någon annans hela verklighet kan kännas enorm och mycket lockande. Helt plötsligt blir man lätt missnöjd med sitt eget liv, trots att man egentligen mår så bra där.

Nej, i jämförelsens fönster ska man glutta in försiktigt. Jag vill inte bli ett offer. Jag vill leva mitt liv, som är bara mitt. På mitt sätt. Sitta på min brygga och flyga med mina vingar dit jag vill och dit jag förmår.

Tänk vad det är härligt att dela tankar och funderingar med en god vän. Det är ju värdefullt det!

Kram från fågelfröken Lena

Två hönor ligger på ägg i småburar ute i hönsgården. Vi lade ut dem i helgen ifall äggen skulle kläckas. De vill gärna vara lite för sig själva med sina nya kycklingar under de första dygnen och därför passar små kaninburar perfekt i början.

Vi hade inte räknat med skyfall efter allt vackert väder, men tidigt i morse fick jag gå ut med extra förstärkning mot regnet i form av paraplyer.

Till min förvåning hör jag lite senare, vid frukostserveringen för damerna, att det piper för fullt i en av BB-avdelningarna.

Så då blev det slutligen kycklingar även i år. Vi hade nog gett upp hoppet på både tuppen och äggen men tydligen var det iallafall en liten kyckling som ville ut i stora vida världen.

Under de närmaste dagarna återstår att se hur många de blir. Spännande!

Det piper nu iallafall.

Lena

Still going strong!

I gårkväll var vi och lyssnade till Roxette som gjorde en konsert här i Sundsvall.

Man kan bara säga att de fortfarande håller, trots att en del låtar var lite sävliga och för mig direkt okända. Svängde  gjorde det iallafall så det räckte och mer därtill.

Mest imponerad är jag dock av Marie Fredriksson, som har kommit igen efter sin svåra sjukdom och har så mycket röst och energi på scenen. Härligt! Dressed for success!

Still going strong!

Till konserten åkte vi ståndsmässigt i Mickies nya bil, en Jaguar. Så läcker bil och jag kan bara säga att den också hade massor av energi under huven. Så läcker! She´s a little bit dangerous!

Still going strong! Hoppas jag....

Lena

Vi väntar på napp, Mira och jag. Tålmodigt! Men ibland känns det alldeles hopplöst och inte en enda fisk verkar intresserad av att nappa på kroken...

Under tiden  vi väntar och väntar dränker vi våra sorger i Ballerinakex och diverse hundkex. Resultatet blir allt fler trivselkilon att ta sig an sedan, senare någon gång...

Men plötsligt så händer det! Det nappar och vi får njuta av stekta, rökta och goda abborrar på hårt bröd. Mums!

Då känns det värt varenda minut när vi har väntat på napp.

Lena

Vi åkte till kära svåger och svägerska i Waxholm och tankade. Tankade oss själva och tankade båten!

Trevliga dagar då vi hann med både båtfärd och shopping.

En hel del skratt tankade vi också!

Sommartankar till er alla därute!

Lena

Girighet? Eller.....

"Den enes bröd, bådas död"?

En lake föll på eget grepp och i sin hungersnöd försökte han svälja en lite mindre kompis, vilket inte var en särskilt bra ide´. Istället kvävdes han av sin alltför stora aptit.

Så då passar kanske detta bäst:

"Den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket"

En riktigt god aptit hade han iallafall...

Lena