Det är så lugnt, så jag har nästan glömt bort hur det är att ha femtioelva bollar i luften samtidigt...
Tror jag behöver det här.
Lugn och ro från mig till dig!
Lena
grejla
27 december 2009 14:07
Ja visst är det! Så skönt att julen fick ha det utrymmet för dig och även för mig. Plats att känna på. Det är nu tårarna kan komma också. Det är okej. Någonstans någon gång skall de ju få komma ut på och vilket tillfälle kan vara bättre på än när man äntligen har fått lite lugn, lite tid att möta sig själv och sina tårar på?
Fin blogg föresten
anneli
27 december 2009 14:57
Lugn och ro här också. Nästan för lugnt så imorgon tar jag och mamma en tur till birsta! kramar till dig,